Hjärnan innehåller 70% fett - kanske vi borde tänka lite mindre? Eller äta mindre fett så att hjärnan upphör att fungera, så slipper vi fundera på något alls. Vad beror Alzheimer på?

40.000 människor dör varje år av bilolyckor i USA. Ändå är det naturligtvis få som skulle dra sig för att använda bil. Om detta hemska tillstånd uppstod oväntat och snabbt skulle till och med bilar bli förbjudna i vissa regioner.
Det som gör oss feta är inte fett utan om vi äter på tok för mycket.

Många är rädda för att äta fett men faktum är att det är ett näringsämne som vi behöver för att må bra.

Kroppen behöver fett för att tillverka hormoner och det finns vitaminer som vi bara kan använda om det finns fett i måltiden. När fettet har kommit på plats i kroppen spelar det också en viktig roll. Under huden ska vi ha ett lagom tunnt fettlager som fungerar som värmeisolering. Det mjuka fettet som lindar in njurar och andra inre organ behövs för att mildra stötarna när vi hoppar och springer.

Fett förser oss även med de essentiella, livsnödvändiga, fettsyrorna i omega-3- och omega-6-familjerna. Dessa fetter kan kroppen inte tillverka själv utan vi måste få i oss dem via maten.

Fettets funktioner

• 
  Membranuppbyggnad – fett är en viktig komponent i cellmembran och nervfibrer
• 
  Vitaminbärare - de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K kan enbart transporteras med hjälp av fett. Ett extremt lågt intag av fett kan leda till vitaminbrist.
• 
  Skyddar organ - fett omgärdar och skyddar många inre organ  hjärtat, levern, njurarna och hjärnan.
• 
  Isolerar - underhudsfett isolerar och håller värmen kvar i kroppen.

Typer av fett

Mättat fett ökar det onda kolesterolet, LDL. För mycket av det mättade fettet kan ge insulinkänslighet, som kan leda till typ 2-diabetes. Både högt kolesterolvärde och diabetes är riskfaktorer för hjärtsjukdomar.
Mättat fett finns framför allt i animaliska produkter som smör, grädde, mjölk och kött.

Enkelomättat fett minskar det onda kolesterolet, LDL och ökar det goda kolesterolet, HDL. Enkelomättat fett finns i olivolja, rapsolja och andra vegetabiliska oljor. Men även nötter, mandel och avokado är rikt på enkelomättat fett.

Fleromättat fett kan minska det onda kolesterolet, LDL men kan också minska det goda kolesterolet. Fleromättat fett delas i två huvudgrupper, omega-6 och omega-3. De är de enda fettsyror vi behöver äta eftersom kroppen själv kan framställa övriga. Fleromättat fett finns i skaldjur, fet fisk som lax, makrill, sill och strömming, linfröolja, majsolja och sojaolja.

Fett gör dig inte fet

Fett i sig gör inte så att du går upp i vikt. Det är först när ditt energiintag överstiger din energiförbrukning som din vikt börjar röra sig uppåt.

KOM IHÅG:

Fett behövs för att förbränna fett, och lagom mängd fett gör dig både mätt längre och minskar sötsuget än om du byter ut fett mot kolhydrater.

Mängden fett du bör äta beror på hur ditt intag av kolhydrater ser ut. Om du föredrar att följa en kosthållning som är relativt snål på kolhydrater, bör du äta rätt mycket fett för att inte hamna på ett för lågt energiintag.

Fettintag

"Fett bör ge högst ca. 30 procent av energiintaget (energiprocent), vilket motsvarar ca. 70 gram per dag för en vuxen kvinna och ca. 90 gram per dag för en vuxen man."
--Livsmedelsverket

I solfattiga länder som Sverige får många i sig för lite D-vitaminer och det ger ökad risk för benskörhet och frakturer. Fisk som innehåller mycket D-vitamin är därför extra viktig för oss och det räcker med mindre än 50 gram fet fisk, som t ex lax för att täcka hela dagsbehovet av D-vitaminer.

Kom ihåg att näringsinnehållet i fisken påverkas av hur den lagas till. Hård stekning, hård grillning eller långvarig kokning är aldrig bra. Det gör fisken torr och dessutom förstörs viktiga vitaminer.

Tillagning

1. Skala och skär morot i halvmånar.
   Skala och skiva vitlök. Skiva vårlök.
2. Koka linser, vitlök, morot, buljongtärning, chili och salt i cirka 5 minuter, tills linserna är mjuka.
3. Skiva korven, lägg i grytan och koka upp.
   Strö över vårlök. Servera.

Om ägg (äggula, äggvita)

 

Ägg består av skal, gula och vita. Skalet består av kalk.  Äggvita innehåller 90 % vatten och 10 % ren protein. Gulan är det egentliga ägget. Ägg innehåller alla närings­ämnen en kyckling behöver, mineraler, vitaminer (utom C-vitamin) och fett. De flesta känner nog till att ägg innehåller mycket kolesterol, men vad som är mindre bekant är att all kolesterol finns i gulan. Äggvita och t.ex. maränger har 0 kolesterol.

Ägget är fullt av näringsämnen. Det innehåller fullvärdigt protein som bygger upp hela din kropp och i princip alla vitaminer utom C. Dessutom innehåller det viktiga mineraler och förser dig med energi.

 

Sanningen om kolesterol. En del människor utesluter ägg ur sin kost på grund av rädslan för hjärt- och kärlsjukdomar. De flesta känner till att ägg innehåller kolesterol men det är inte många som vet att kroppen själv bildar drygt ett gram kolesterol per dag.

 

Detta är två-tre gånger mer än vad man normalt får i sig med kosten. Kolesterol är nödvändigt för kroppen, bland annat för framställning av hormoner och gallsyror, cellernas tillväxt och funktion. Kroppens kolesterol bildas av levern utifrån de olika fetter vi äter. Idag vet man att kostens fettkvalité har större betydelse för blodfetterna än hur många ägg man äter.

Det är det mättade fettet som är den stora boven eftersom det höjer halten av det ”onda” kolesterolet. Det onda kolesterolet fastnar i blodkärlen och kan öka risken för olika hjärt- och kärlsjukdomar. Ägg innehåller mest av enkelomättat fett som istället ökar det ”goda” kolesterolet. Det goda kolesterolet hjälper till att rensa kärlen.

Dessutom har friska människor ett regleringssystem som sköts via levern. Äter vi mycket kolesterol i maten lugnar levern ner sin produktion medan om vi äter lite kolesterol i maten så höjer levern sin produktion. Denna reglering kan störas av dåliga matvanor och andra livsstilsfaktorer. Kolesterolet i sig innebär fara endast vid mycket höga värden eller om man fått order från sin läkare.

 

Ingridienser:
2 dl stora vita bönor
2 dl kokta svarta bönor
1 dl kokta röda linser
1/2 gul lök
2 st vitlöksklyftor
1 msk olja
1 burk krossade tomater
2 dl vatten
3 msk vit balsamvinäger
1/2 msk honung
salt och svartpeppar
1/2 kruka färsk basilika
100 g chèvre
1/2 dl Fågelfrön

Fågelfrön
1 1 dl svarta sesamfrön
1 1 dl vita sesamfrön
1 1 dl solroskärnor
1 1 dl pumpakärnor

• 4 medelstora auberginer
• 1 liten citron
• 1 vitlöksklyfta
• olivolja
• salt
• peppar

Gör så här

Rensa och skiva frukterna i fyra skivor på längden. Pensla rikligt med olivolja och salta. Lägg auberginerna på bakplåtspapper eller smord plåt. Rosta i ugnen cirka 250-275 grader tills frukterna blir mjuka och får fin färg.

Låt auberginerna svalna lite och dra sedan loss skalet. Mixa aubergineköttet slätt, smaksätt med saften av en liten citron. Pressa ner en vitlöksklyfta och blanda väl. Smaka av och salta eller peppra efter behov.

Förvara auberginedippen i skål och täck ytan med olivolja. Håller sig några dagar i kylskåp.

• Rostbröd (går även att göra med fullkornsbröd)
• 3 msk olivolja
• 0,5 vitlöksklyfta, skalad
• 30 g parmesanost, finriven

• Ceasardressing: 1 ägg
• 1 msk vitvinsvinäger
• 1 dl olivolja
• 1 krm salt
• eller 1 dl majonnäs eller grekisk yoghurt
• 3 sardeller (valfritt)
• 1 tsk dijonsenap
• 0,5 klyfta vitlök
• 4 msk finriven parmesan
• 1 tsk honung
• Salt, vitpeppar och lite citronsaft